ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Svenskarna tränar tydligen mest i Europa. Ska vi vara stolta över det? Det låter ju bra – Sverige det hälsosamma landet, liksom. Men jag är kluven. Träning är nu trendigare än någonsin och en klassfråga om något. Klyftorna är enorma och medan en del av befolkningen nästan tränar på elitnivå, så är många istället helt inaktiva.

Visst är träning hälsosamt men inte på vilka premisser som helst... Inte om träningen i sig blir en stress. Inte om träningen sker på bekostnad av sömn. Inte om träningen genomförs utan att tillföra tillräcklig energi i form av mat. Och så vidare.

Och hård träning på elitnivå? Säga vad man vill om elitidrott, men ingen kan kalla det hälsosamt (rekommenderar SVTs Medaljens pris om ni inte har sett den). Träning av den intensiteten är inte menad att skapa god hälsa, den är menad för att vinna VM och tjäna stora pengar. Punkt. (All cred åt våra idrottare, de är fantastiska, men många har kroniska skador som de ådragit sig under många års slitsam träning.)

Jag hyllar er som tränar/rör på er på er lagom, som gör det för att ni känner att ni mår bra av det.
Jag hyllar dig som bojkottar hälsohetsen och tränar och äter efter din kropps behov.
Jag hyllar även dig som aldrig tidigare varit fysiskt aktiv men som tagit steget och precis har börjat.
Jag hyllar alla er som inte fejsbuckar eller twittrar om vartenda träningspass, som tränar för er egen skull och inte för bekräftelse.

Ni är grymma! I positiv bemärkelse såklart ;-)