ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Mer är inte alltid bättre - så undviker du överbelastningsskador och överträning

Kategori: Allmänt

 
De överbelastningsskador som jag ser i mitt arbete är till största delarna sådana som uppkommit efter en plötsligt ökad träningsdos. Det känns värt att uppmärksamma detta fenomen lite extra nu i dessa tider då gym och motionsspår tenderar att bli mer välbesökta än under resten av året.
 
Självklart gillar fysioterapeuten att folk tränar och motionerar, det är ju i de flesta fall jättebra! Tyvärr går dock många ut alltför för hårt med sin träning och tänker inte på att öka gradvis. Kanske går det jättebra i början när kickarna av att infria nyårslöftet motiverar lite extra och kroppens signaler uppmärksammas därför inte i tid. Bakslag som till exempel diffusa höft- och knäsmärtor, löparknä eller hälsporre är vanligt förekommande och resulterar ofta i att träningen kommer av sig helt.
 
Viktigt att påpeka är att även den som tränar mycket och har gjort så under längre tid kan råka ut för överbelastningsskador. Regeln om att inte stegra träningen för snabbt gäller även för den som tränar mycket. Kroppen klarar helt enkelt inte hur mycket som helst - även om du är vältränad.
 
Något som ofta glöms bort är att också psykiska påfrestningar, som att börja ett nytt jobb eller problem i relationen, kan bidra till en ökad risk för överbelastningsskador och överträning. Detta innebär att du som tränar väldigt mycket och vanligtvis klarar av detta bra kan få problem om den mentala belastningen ökar (då högst troligt på grund av att en bristfällig återhämtning blir resultatet).
 
Jag själv och många med mig har erfarenheten av att ha drabbats av överträning och det är inget jag kan rekommendera om en säger så. Överbelastningsskador och överträning tenderar ofta att bli långvariga historier (i värsta fall kroniska) och det bästa är helt klar att undvika dem överhuvudtaget. Här kommer därför några generella råd för att undvika att drabbas:
 
Tips för att undvika överbelastningsskador och överträning
 
1. Variera träningen (exempelvis varva löpträning med cykling och gärna kompletterande styrketräning)
2. Lyssna på kroppen och stegra träningen något långsammare än du tror
3. Ge kroppen tillräcklig återhämtning (sömn, vilodagar från träning)
4. Ge kroppen tillräckligt med energi (kilokalorier=mat)
5. Tänk långsiktigt: du vill väl hålla i längden, inte bara till nästa träningspass?
6. Träna inte om du är sjuk
 
...Och som bonus: Träna för att du älskar din kropp, inte för att du hatar den!
 
Lycka till med träningen!
 

KOMMENTARER:

  • Lorena säger:
    2015-01-01 | 21:13:31

    Bra råd! Variation är bra grejer. Vila också. Så får det ju gärna vara kul också. För skadar man sig ska det vara en olycka pga att man haft kul och därför inte hört varningsklockorna i tid, inte att man hetstränat av ångest :)

    Tänkte för första gången vara fräck och fråga dig i egenskap av proffs och fysioterapeut om du tror att tidigare övertränigar ökar risken/känsligheten så att det lättare återkommer, och så tänkte jag fråga om en verkligen kan få skolios av trauma.

    Jag tror verkligen inte att jag hade det innan "traumat" men nu har ryggen en rejäl s-form.

    Jobbar på med bålstryka, balans osv, men det känns mycket besvärande tanken på att ha det såhär för alltid men huvudvärk, illamående, dålig balans, låsningar och skadetendenser pga "snedhet". Nå väl, en blir i alla fall bra på att jobba mentalt med att acceptera smärta och försämrad prestationsförmåga. :)

    Svar: Proffs och proffs, smickrare där ;-) Skämt å sido, det är bara kul med frågor och jag ska försöka svara så gott jag kan :-)!
    Jag skulle säga att någon som drabbats av överträning tyvärr har en ökad risk för att hamna där igen - tyvärr. Saknar källa på detta just nu, men kan försöka kolla lite. Det finns ju många likheter mellan utmattningssyndrom och överträning och för utmattningssyndrom så vet jag att det finns vetenskapliga belägg för att det är så.

    Vad gäller scoliosen så skulle någon behöva undersöka ryggrad mm för att kunna göra en bedömning. Tråkigt svar kanske ;-), men jag försöker vara noga med att inte ställa några diagnoser när jag inte kunnat ta en utförlig anamnes + göra en ordentlig undersökning.

    Som du kanske vet så finns det två typer av scolios: den funktionella (som exempelvis kan komma av en benlängdsskillnad) och den strukturella (som innebär en permanent krökning av ryggraden). Strukturell scolios uppkommer vanligen i tidiga tonåren och behandlas ibland med en slags korsett om snedheten är stor (minst 25 grader).Många har en lätt scolios, men få har problem av den så länge den är liten. I vissa fall kan förändringar i ryggraden med åren öka på en redan befintlig strukturell scolios och detta kan då ge ökade besvär.

    Eftersom du upplever att scoliosen tillkommit i vuxna år + att du har besvär som du kopplar till snedheten så tycker jag att du skall kolla upp det genom att ta hjälp av en duktig ortoped eller en erfaren fysioterapeut.

    Kram!
    Johanna

Kommentera inlägget här: