ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Fysisk aktivitet är något som alla behöver och mår bra av och alla vet idag att fysisk aktivitet och träning är hälsosamt. Tyvärr rör sig många ändå inte tillräckligt, vilket naturligtvis är problematiskt. Samtidigt finns en grupp som tränar allt mer och trenden med hård, på gränsen till extrem, träning verkar bestå. I samhället och i media framställs ofta den där väldigt tuffa träningen som idealet. Jag tänker på allt från de extrema fysiska utmaningarna i TV-programmet Biggest Loser till att allt fler håller på med maraton och triathlon och liknande. Det extrema får uppmärksamhet på ett sätt som gör att "vanlig" träning/fysisk aktivitet tenderar att hamna i skymundan. Att ta regelbundna promenader och/eller gå på gym eller någon träningsklass ett par gånger i veckan verkar i jämförelse med det träningsideal som framhålls inte vara värt särskilt mycket alls längre? 

 

Jag gillar inte det här antingen/eller-tänkandet: Varför får det bara finns två grupper där den ena är helt fysiskt inaktiv och den andra tränar hårt flera gånger per dag? Många skulle må bra av att röra sig mer, men jag undrar om inte den här hypen med extrem träning faktiskt blir kontraproduktiv? För leder verkligen dåligt samvete och orealistiska ideal till hälsa? Visst, någon kanske börjar träna/röra sig mer på grund av stress över de extrema idealen, men hur hälsosamt låter det? Hur bra mår man då? Och leder det verkligen till en hållbar, hälsosam livsstil? Att vara fysiskt inaktiv är inte hälsosamt, men så är heller inte den extremt hårda träning som mest liknar elitidrott (betänk då också att en elitidrottare har träningen som sitt arbete och kan prioritera återhämtningen på fritiden jämfört med "vanliga" människor som ju oftast bara har möjlighet att träna just på sin fritid). Inspirationen till det här inlägget kom när jag följde en diskussion på Cissi Wallins Instagram (här och här). Vissa i kommentarsfältet var arga och tyckte inte att Cissi hade någon rätt att kritisera, att man visst kan må bra av att träna jättemycket och så vidare. Jag tyckte lite såhär: