ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Statusuppdatering från fjärde trimestern

Kategori: Allmänt, Mammalivet, Personligt

Min värld är bebisorienterad just nu, det är den. Jag är så mitt uppe i den så kallade ”bebisbubblan” där det är både underbart och fasansfullt på samma gång... (Liten TW för känsliga nu!) När jag sovit dåligt, bytt flera bajsblöjor på raken följt av att en kissblöja läckt så att allt i babynestet behöver tvättas och detta avrundas med att bebis kräks över sig (och mig) så vi får byta kläder (igen) och han till på köpet skrikit oavbrutet i en timme innan allt detta då...då är det jobbigt. Men. Sen kommer ett sånt där leende som gör att jag glömmer allt och bara kommer ihåg hur vacker han är, hur len han är, hur roligt det är att ha barn och och hur fantastiskt lyckligt lottad jag är ❤️ (Och han sover ju ofta helt okej faktiskt, vissa dagar rätt mycket. Nöjda barn som sover gott är det finaste jag vet haha 😅)
 
Vad gäller ryggsmärtan som jag dragits med länge så vågar jag knappt skriva det, men jag är äntligen bättre! Tack och lov! Operationssåret efter kejsarsnittet har också läkt jättefint utan komplikationer och nu efter 8 veckor får jag börja träna magen samt lyfta sådant som väger mer än bebisen. Borde skynda långsamt, men har redan varit i parken med Tures storasyster Ester och blev tvungen att i princip ta henne under armen och kånka iväg henne från diverse farligheter (snart tvååriga barn är oväntat S N A B B A). Det är såklart inte optimalt och jag ska tänka till mer inför nästa gång vi beger oss ut själva. Känns i alla fall härligt att kunna ansvara mer för henne igen och såklart är det kul för Ester att få lite egentid med sin mamma ❤️

I övrigt vänjer vi oss alltmer vid att vara fyra i familjen och nu på min mans semester så försöker vi ta oss iväg på små utflykter med barnen nästan varje dag. Det är mysigt och går bättre ju mer vi ”övar”. Det enda som är riktigt jobbigt är när Ture drar igång ett skrikmaraton på offentlig plats... Märker dock att jag är betydligt coolare den här gången, som tvåbarnsmamma, och det känns bra. Även om det såklart inte är roligt när han är ledsen så oroar jag mig mindre, har lättare att acceptera att bebisar är ledsna ibland (!) och försöker strunta i (vad jag tror) att folk tycker och tänker när han skriker.

Småtrollen ❤️
 
Slut på rapporten från ”fjärde trimestern” för den här gången. (Nästa inlägg ska få handla om något annat än bebis, lovar!) Nu: Kaffe. Sen: Kaffe 🤪
Kommentera inlägget här: