ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

 

Att bli frisk från en ätstörning är ofta en lång och tuff resa och på vägen kan den som kämpar möta på en hel del oförstående åsikter och kommentarer. Den allmänna kunskapen om ätstörningar är tyvärr låg och omgivningen kan lätt trampa i klaveret vad gäller bemötandet av en person som lider av en ätstörning. Här kommer några exempel på fraser som ätstörningsdrabbade ofta råkar ut för:

 1. ”Men du kan ju inte ha en ätstörning, du är ju inte ens smal!”

Att få denna kommentar blir lätt oerhört skamfyllt för mottagaren och leder aldrig till något bra. Och den är förstås helt osann: En person med en ätstörning måste inte alls vara underviktig; en ätstörning handlar inte om vad någon väger eller hur någon ser ut, utan om en persons dysfunktionella förhållande till mat och ätande. Ätstörningar kan te sig på många olika sätt och faktum är att det endast är diagnosen anorexia nervosa där undervikt ingår som ett av diagnoskriterierna (vilket brukar uppges vara endast ca 6 % av alla diagnostiserade fall av ätstörningar!). Det är även viktigt att komma ihåg att även en normalviktig (eller överviktig!) kropp kan vara satt i svält.

2. ”Det är väl bara att börja äta ordentligt”

Om det vore så enkelt så fanns det nog inga ätstörningar. Ätstörningar existerar förmodligen just för att mat är så mycket mer än bara mat. Och även om en person med en ätstörning rent intellektuellt förstår att det bästa vore att äta regelbundet/allsidigt/tillräckligt/utan kompensatoriska beteenden osv så finns det andra mekanismer (bland annat ångest) som driver på det osunda förhållandet till mat och ätande och motar bort logik som: ”Det är ju bara att äta”.

3. ”Åh, jag skulle behöva gå ner ett par kilo, har du några bra tips?”

Ok. Stopp. En ätstörning är ingen hälsokur, eller något man vill ”få en släng av”! Det är en form av psykisk ohälsa som kan vara mycket farlig – i värsta fall livshotande. Anorexia nervosa är den form av psykisk ohälsa som leder till flest dödsfall och upprepade kräkningar (som exempelvis vid bulimi), kan ge allvarliga hjärtarytmier. Flertalet som drabbas av ätstörningar, oavsett form, får också sekundär depression som i sin tur kan leda till självmord. Så, att önska sig allvarlig psykisk ohälsa känns ganska dumt, eller hur?

4. ”Du äter ju jättemycket, hur kan du ha en ätstörning!?”

Ytterligare en vanlig missuppfattning gällande ätstörningar. Faktum är att en ätstörning inte alls behöver handla om att äta lite. Det kan istället röra sig om att undvika ”förbjudna” livsmedel, men också om former av bulimi eller hetsätningsstörning där en person äter mycket stora mängder (med eller utan kompensation). Dessutom: Du ser ju oftast endast delar av en persons vardag (om du inte lever med denne) och kan egentligen inte avgöra hur mycket personen äter.

5. ”Vad bra att du har gått upp i vikt!”

Även om kommentaren säkert är välmenad så kan den landa så oerhört fel. Personen som gått upp i vikt kanske inte alls mår bättre trots viktuppgången. Kanske upprepas perioder av hetsätning och svält. Kanske har personen gått upp i vikt utan fri vilja och är inte ”där” än mentalt. Kanske förknippas viktuppgången med stor skam. Kommentarer om kroppens utseende (ja, även ”vad smal du blivit!”) kan göra att personen tar illa vid sig och i värsta fall blir sämre i ätstörningen. Lösning? Undvik att kommentera personens kropp över huvud taget. Fråga istället: ”Hur mår du?” Möjligen med tillägget: ”Jag vet att du har haft det tufft länge? Finns det något jag kan göra?”

6. ”Men, va? Du är ju jättesnygg!”

En sådan kommentar kan lätt bli till hjärnspöken för den som lider av en ätstörning: ”Jaha, så jag är ‘snygg’ nu, men vad händer om jag börjar äta mer/slutar kräkas osv?” Som tidigare nämnt under punkt 5 så är det bäst att inte kommentera kroppens utseende över huvud taget.

7. ”Åh vad jag har ätit mycket onyttigt i helgen, nu måste jag träna bort det på gymmet!”

Sådana här kommentarer är typexempel på sådant som kan göra tillvaron extra kämpig för den som försöker ta sig ur en ätstörning. För en ”vanlig” människa så är kanske frasen ovan något man bara säger, men för den som lider av en ätstörning så är det tyvärr ofta så den bistra verkligheten ser ut; att träna för att få lova att äta. ”Lite får man väl tåla”, kanske någon tänker nu. Men är det hälsosamt att tänka att man måste kompensera för något man ätit? Tillför kommentaren något trevligt till ett samtal? Eller skapar den mest ångest?

8. ”Det går inte att bli frisk från en ätstörning”

Jodå, det går. Det kan vara otroligt tufft, svårt och ta lång tid, men det går. Låt ingen säga något annat!

9. ”Ätstörning? Men lägg av, det är ju inget fel med att äta nyttigt!”

Saknar du helt kunskap om ätstörningar? Håll då munnen stängd i samtal med en drabbad. Punkt.

10. Du vet väl om att det är onyttigt med………?”

Tro mig, är det några som känner till de senaste matlarmen så är det de som lider av ätstörningar. Det behövs inga ”upplysningar” om den nyaste trenddieten eller vad som är ”farligt” just denna vecka.

Fotnot: Förmodligen är du som just läst dessa punkter redan medveten om det problematiska med dessa kommentarer och liknande. Tyvärr hittar kanske inte de som bäst skulle behöva läsa hit till den här artikeln. Med detta sagt; skriv gärna ut och sätt upp på dörren i lunchrummet!