ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Jag fick en tänkvärd läsarfråga från en mamma till ett tonårigt barn med ätstörning: 

”Hur är det med träning under tillfrisknandet från en ätstörning? Träningen är vad min 14-åring saknar mest. Hon kämpar på, går upp i vikt, har mindre ångest. Men saknar träning, särskilt sin fotboll. Vad anser du om träning under tillfrisknandet?”

Jag skulle säga att det beror på flera saker. Dels behöver den drabbade vara viktstabil och absolut inte ha ett BMI under 16 för att träningen inte ska vara direkt skadlig. Och så ska såklart andra fysiska parametrar än vikten vara stabila; blodtryck, puls, hjärta osv. En ätstörning handlar ju om så mycket mer än kroppsvikten och hur en mår fysiskt och psykiskt behöver inte synas utanpå. 

Sedan gäller det att se till att träningen inte utförs för att göra av med energi. Det behöver inte alls vara så att den drabbade försöker ”luras”, men ätstörningar är lömska och något som börjar som något positivt kan tas över av destruktiva tankar om en inte ser upp. Viktigt är också att den drabbade fortsätter att äta enligt plan och även ser till att äta mer de dagar träningen utförs.

Rätt använt kan träningen säkert fungera som en motivation att bli frisk, men det är inte helt okomplicerat att återinföra den. All tvångsmässighet kring träningen måste bannlysas. Det är A och O. Skynda långsamt och utvärdera på vägen. Och försök passa på att lägga grunden för att träna på ett sunt sätt där rörelseglädje står i centrum även i framtiden ❤️

Till 14-åringen: Testa att vara med på en fotbollsträning? Behöver inte vara med på hela första gången, bara prova lite. Fokus på gemenskapen och att ha roligt. Utvärdera hur det känns när du är med och tränar. Fundera över vad träningen ger dig och också på om den triggar några jobbiga känslor. Funkar det bra och känns kul så kan du göra om det och kanske börja vara med en gång i veckan, förutsatt att det går bra med maten. Försök vara ärlig mot dig själv, det vinner du på i längden ❤️