ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Svenska Dagbladet rapporterade för ett tag sedan om ett antal nya studier från högskolan i Halmstad som visar att vardagsstress ökar risken för idrottsskador. Mätningar har gjorts på elitidrottare och resultaten tyder på att det finns ett samband mellan (mycket) stress i vardagslivet och en ökad skaderisk. Enligt forskarna beror detta bland annat på att uppmärksamheten under träning försämras när tankarna befinner sig på annat håll. För att förebygga problemet tros mental träning och mindfulness kunna vara användbart.  

 

Jag tycker att sådana här studier är bra, framförallt på grund av att sambandet mellan det fysiska och det mentala lyfts fram. Många högpresterande människor som både arbetar och tränar mycket tycks ha svårt att förstå att det överhuvudtaget finns ett samband och de begär inte sällan väldigt mycket av sina kroppar.

Det är självklart en stor skillnad mellan akuta skador och överbelastningsskador, men det finns även mycket forskning som visar på att immunförsvaret tar stryk av långvarig stress. Tränar du då hårt samtidigt som du arbetar eller pluggar 100% och dessutom upplever mycket vardagsstress (som exempelvis problem i relationer eller andra negativa livshändelser) så tål kroppen helt enkelt mindre. Detta gör att återhämtningen blir bristfällig och att risken för överbelastningsskador blir betydligt större.

 

Har skrivit om detta förut, men tycker att det är värt att upprepas: Ofta är träning utmärkt som en del av en stresshanteringsstrategi, men blir träningen alltför hård och/eller prestationsinriktad kan problem uppstå. Vi pallar inte för vadsomhelst och särskilt inte under de perioder då vi är utsatta för mycket mental stress. 

 

<3