Avundsjuk? Nej, men triggad, arg och illa berörd
Kategori: Allmänt, Kropp, ideal och ätande, Personligt
En känd svensk författarinna publicerade nyligen ett inlägg på sin blogg och Instagram där hon beklagade sig över att hon fått kritik för att ha vikthetsat genom att skriva om hur hon går på diet och tränar efter sin graviditet samt lagt ut före/efter-bilder på resultatet (en smalare kropp). Bland kommentarerna fick denna person övervägande rosor och de mer kritiskt klingande rösterna drunknade i myllret av de som uttryckte att hon visst inte hetsade, att hon var så duktig och att de som klagade bara var avundsjuka. Här följer några skärmdumpar från kommentarsfältet: 
Lägg märke till hur ordet "hälsosam" automatiskt kopplas ihop med den nya, lägre vikten. Att spela "hälsokortet" är som jag ser det ett mycket förrädiskt sätt att dölja utseende/smalhets. Visst kan en människa som har gått ner i vikt vara/känna sig hälsosammare, men viktnedgången i sig, illustrerad genom i sådana här före/efter-bilder, säger inte ett jota om hur människan faktiskt mår. Att läsa de här kommentarerna (med flera liknande, detta var endast ett axplock) rörde upp en mängd känslor i mig:
Lägg märke till hur ordet "hälsosam" automatiskt kopplas ihop med den nya, lägre vikten. Att spela "hälsokortet" är som jag ser det ett mycket förrädiskt sätt att dölja utseende/smalhets. Visst kan en människa som har gått ner i vikt vara/känna sig hälsosammare, men viktnedgången i sig, illustrerad genom i sådana här före/efter-bilder, säger inte ett jota om hur människan faktiskt mår. Att läsa de här kommentarerna (med flera liknande, detta var endast ett axplock) rörde upp en mängd känslor i mig: - Först blev jag arg, sådär arg så att det kliar och kryper i hela kroppen. Dumma, empatilösa, idioter med skittaskig människosyn som inte fattar hur mycket SKADA de här bilderna OCH deras sabla kommentarer gör!
- Sedan kom en annan känsla. Rädslan. Jag tänkte att de kanske har rätt? Det kanske är jag som är avundsjuk för att jag har blivit så lat att jag inte orkar, eller förmår svälta mig och plåga mig själv längre? Ja, ni läste rätt: JAG PÅVERKAS! Jag, som kommit så långt ifrån det ätstörda och destruktiva livet, jag påverkas också av sådant här!
- Skammen var sedan nästa känsla på tur... Jag skämdes över att jag fortfarande kan få de här tankarna och till på köpet av något så banalt som ett jäkla inlägg på Instagram! Tänkte att jag borde veta bättre. Borde kommit längre...
Men vet ni? Det är inte jag som ska skämmas! Bara att se det där ordet gjorde mig förbannad igen: Avundsjuk? Jag har levt med den här jävla pressen att vara smal så länge jag kan minnas! Efter omfattande arbete med mig själv så kan jag idag äntligen finna glädje i ett friskt och fritt liv. Och jag vill nu fortsätta må bra, lyssna på kroppen och njuta av livet utan någon press eller främsta fokus att "komma i form" efter min graviditet. Vill (fortsätta) vara hälsosam såklart - vem vill inte det? Men hälsosam för mig har inget att göra med att haka på någon restriktiv diet i kombination med "mama-bootcamp" för att "tighta till" kroppen på kortast tänkbara tid. Jag vill prioritera att lära känna mitt lilla barn och låta kroppen återhämta sig efter graviditet och förlossning i den takt den behöver. Avundsjuk? Nej, men triggad, arg och illa berörd.
PS. Vill passa på att poängtera att jag heller inte är något fan av de före/efter-bilder där någon har gått upp i vikt efter en ätstörning med undervikt. Jag kan förstå syftet att vilja visa en framgång: "Jag var för mager innan - nu mår jag mycket bättre", men liksom med det omvända fallet med nedåtgående viktresor, så går det ju inte helt att se på en kropp hur människan i kroppen mår. Ätstörningar finns i alla (kropps)former och även om en viktuppgång från undervikt naturligtvis är bra i sig så säger den inte automatiskt att ätstörningen är borta. En ätstörning som anorexi eller ANS kan ju ha övergått i ett annat lika allvarligt tillstånd som exempelvis bulimi och/eller annat självskadebeteende. Dessutom finns en annan poäng med att inte posta dessa före/efter-bilder, nämligen den triggande aspekten i det hela. Många med ätstörningar (oavsett kroppsvikt) triggas av bilder på avmagrade kroppar. DS.
