Tillbakablicks-torsdag #1
Kategori: Allmänt, Hälsa och ohälsa, Kropp, ideal och ätande, Personligt
Jag är 13 år och livet är spännande; jag ska börja sjuan i en ny, stor skola och har sett fram emot det så mycket att jag knappt har kunnat vänta på att sommaren ska ta slut.
Vid den här tidpunkten har ätstörningen av en rad olika anledningar börjat fästa sig vid mig, men ingen märker något - för jag har ju inte börjat gå ner i vikt ännu (ingen förstår heller att ätstörningar inte alltid handlar om viktnedgång). Tvärtom får jag beröm för min ”karaktär” när jag tackar nej till sånt jag egentligen tycker är jättegott och uppmuntran medan jag lägger grunden till ett seglivat motionstvång. Ingen menar något illa såklart, de ser helt enkelt inte, förstår inte. Vad jag önskar att någon hade haft kunskap nog att snappa upp de där tidiga, men ack så karakteristiska varningssignalerna. Jag förändrades ju på så många sätt. Vad jag önskar att jag hade fått hjälp redan där, redan tidigt.
Exempel på tidiga varningssignaler:
- Förändrade matmönster
- Drar ner på eller utesluter fett och socker i kosten
- Överdrivet motionerande
- Tackar nej till saker som man tidigare tyckt om - social isolering och undviker situationer med mat
(Källa: Stockholms Centrum för Ätstörningar)
