”Frisk och fri från ätstörning, i midsommar och för alltid!”
Kategori: Allmänt, Hälsa och ohälsa, Kropp, ideal och ätande
Där har ni en löpsedel jag skulle vilja se! Men, i vanlig ordning inför storhelger så har det de senaste veckorna istället ”lockats” med varianter av bantningspropaganda: ”Gå ner 4 kilo innan midsommar” och ”Så håller du formen i sommar”. Samma gamla vanliga skit. Har det stört mig? Ja. Har jag blivit triggad? Nej. Inte ett enda dugg. Inte ett uns ”lockad” att falla för dietkulturens "frestelser".
Visst, en dålig dag kan den där tanken komma smygande; ”har jag gått upp i vikt?” (Äger ingen våg och väger mig aldrig). Nästan lika snabbt kommer dock tankarna som är fyllda av revansch: ”So what i så fall? Jag gillar mig själv nu! Jag har en fungerande kropp! En fungerande hjärna! Ork! Lust! Liv! Och förresten; fy fan vad gott det är med mat!!! Och fy fan vilket jävla helvete det är att leva med en ätstörning..."
Jag möter min blick i spegeln och det finns något nytt där, något oövervinnerligt.
Idag har jag bakat tårta till midsommar. En tårta som jag vet att jag kommer njuta av så mycket jag vill och så länge den räcker - helt utan ångest. För några år sedan hade jag inte trott det om någon hade sagt att jag skulle vara där jag är idag. Men som alltid säger jag: Det gick.
Det går.
