ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Jag är 11 år och mitt förhållande till fysisk aktivitet är rätt avslappnat. Jag är dock inte mycket för bollsporter och ogillar trycket på att man ”ska” engagera sig i fotboll och innebandy. Jag vill hellre dansa. Eller möjligen springa (för det är jag ganska bra på). Idrottslektionerna gillar jag inte sådär jättemycket, men slipper jag dyka eller sparka på en boll så klarar jag mig ändå okej.

I vardagen rör jag mig rätt mycket. Det är allt från promenader till och från grejer till att leka ”hästhoppning” i skogen, göra egna dansnummer osv. Jag kan uppskatta känslan i kroppen efter att ha varit fysiskt aktiv, till exempel efter att ha varit iväg på någon friluftsdag med skolan. (”fagning” i ängena på våren, strandvandringar med skräpplockning osv). Även om det hör till att officiellt ogilla de där friluftsdagarna tänker jag för mig själv att det känns skönt i kroppen efteråt.

 

Att hitta en sund relation till fysisk aktivitet, träning eller motion, efter en ätstörning har ju blivit ett återkommande ämne här på bloggen och jag började fundera lite kring hur det såg ut för mig innan jag blev sjuk (jag drabbades ju av ätstörda tankar som tog över redan som 12-åring).