ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

”Varför blir jag så hungrig?” och andra läsarfrågor

Kategori: Allmänt

Tack för era bidrag till frågestunden. Här kommer frågor - och svar!

 

”Jag har haft träningstvång och anorexia till och från sedan tidiga tonår. Nu normalviktig och kämpar med träningstvång. Vad anser du är en normal mängd att träna? (Skulle behöva klara riktlinjer men lyckas inte hitta det någonstans). Hur långa pass? Antal övningar per pass mm?”

Som du nog anar utifrån ditt tidigare informationssökande i frågan så är det svårt att ge den ett specifikt svar. I mitt arbete som fysioterapeut stödjer jag mig på rådande rekommendationer om fysisk aktivitet, det kanske kan hjälpa att se lite konkret vilka (generella) rekommendationer som finns? En brasklapp dock för att träningstvång är lurigt, ett individuellt perspektiv behövs för att säga hur mycket (eller lite) träning som är bra för dig just nu ❤️ Ofta behöver en minska rejält på sin aktivitet/träning för att komma ifrån tvånget. (Har skrivit en hel del om detta tidigare, sök på Återhämtningsbloggen och träningstvång). Tycker att sådant här är väldigt intressant, men för att skräddarsy just ditt träningsupplägg skulle du nog behöva träffa någon personligen. (Bor du i Stockholm får du gärna komma dit jag jobbar!)
Kram!

”Jag följer nu ett matschema men upplever att när jag gör det kan det ibland sluta med att jag överäter på kvällarna, köper choklad och glass typ och trycker i mig för att jag nu tillåter mig själv att äta mer. Mår väldigt dåligt när det händer och är rädd för att utveckla hetsätningsstörning istället... Hur ska en hantera det? Borde jag kämpa emot när suget kommer? Känner ju lite att om jag gör det så är det som att jag fortfarande förbjuder mig vissa saker och då aldrig kommer bli fri? Vad tror du? Tusen tack igen för viktig blogg ❤ Kram”

Hej och tack! ❤️ Att under tillfrisknandet från en restriktiv ätstörning känna sug och även ”omättlighet” är inte alls ovanligt, tvärtom. Jag har upplevt det själv och förstår verkligen att känslan av kontrollförlust är obehaglig. Dock är ju den ”kontroll” som ätstörningen ger endast en falsk kontroll. Några tankar: Ett matschema från vården ska vara en hjälp, men ibland blir rädslan att äta utöver schemat ätstörningens nästa form av kontroll och att äta utöver känns ”förbjudet”. Som ätstörningsdrabbad överskattar en rätt ofta hur mycket en får i sig. Mängderna glass, godis osv växer lätt till något oproportionerligt i ens eget huvud. Så länge du äter allsidigt, regelbundet och tillräckligt är risken för hetsätning mindre och kroppen får lättare att känna hunger och mättnad. Tuggandet har också berydelse, att du tuggar* det du äter, både utrymmesmaten och allt annat kommer (på sikt) ge en trygghet då du får lättare att känna när du är hungrig och när du är mätt. (*Tugga tills det är finmalt liksom, inte räkna eller så det blir bara tvångsmässigt). Att tillåta sig att äta utrymmesmat tror jag är viktigt för att bli fri på riktigt, du gör inget fel som äter av det du förnekat dig tidigare ❤️ Kram!

”Jag är frisk från min ätstörning, och mår överlag väldigt bra. Men, ibland händer något som påminner mig väldigt mycket om ätstörningen och jag vet inte hur jag ska hantera det. På kvällarna kan jag ibland bli sådär varghungrig. Jag tränar mycket, äter mycket och går aldrig hungrig. Vissa kvällar, efter jag ätit mitt vanliga mål mat, är jag dock ”mätt fast hungrig”. Magen kan vara bukfylld, men det är som att kroppen ändå vill ha mer. Går och småäter under resten av kvällen, vilket i sig inte är något problem, men jag får ont i magen och mår dåligt av det. Hungern beror kanske på att jag ätit för lite under dagen. Kan inte se något särskilt samband dock då jag äter ganska liknande varje dag.
Hur kan jag hantera detta bättre? Vad ska jag tänka på när det händer?”

Jag är ingen dietist och långt ifrån någon ”kostexpert”, men om jag ska spekulera lite så går mina tankegångar såhär: Äter du allsidigt? Behöver du äta mer av något speciellt? Sug handlar ibland om brist på något (och inte alltid det en är sugen på). Äter du tillräckligt allsidigt? Behöver du äta mer rent generellt? Som tidigare nämnts så tenderar personer som har eller har haft en restriktiv ätstörning ofta att underskatta sitt energibehov. Du kanske helt enkelt behöver äta mer för din energiförbrukning.
Att tänka på när det händer tycker jag kan vara att (som även nämns i svaret på föregående fråga) att tugga. Med ett bra tuggande blir nämligen hunger- och mättnadskänslor mer pålitliga. Tuggandet kan säkert även göra att du slipper få så ont i magen. Och är du hungrig trots att du tuggar ordentligt, ja då behöver du äta mer ❤️

”Vad fick dig att vilja bli frisk?”

Bra fråga! Många saker, mest var jag bara så trött på att vara sjuk. Trött på att inte orka, att vara begränsad i så mycket och att leva med ständig ångest. Min längtan efter barn (och rädslan att inte kunna få några) var också en mycket konkreta anledning till att jag ville bli frisk.

”Vad var det svåraste i tillfrisknandet för dig?”

Jag vet faktiskt inte vad som var svårast... Att sluta ha koll på livsmedels kaloriinnehåll, att till största delarna äta ”vanlig mat” (istället för att pendla mellan bantning och hetsätning) att sluta kompensera genom motion... Mycket var kämpigt. Men efter några gånger blev det en vana och inte så svårt längre faktiskt. 

”Jag har tänkt på detta med att ätstörning kan ofta vara symtom på annat. Så är det för mig. Det kanske kan vara något? ❤️”

Hej! Ja absolut! Jag har fått det förklarat av psykolog att en ätstörning ofta är ett sätt att handskas med/reglera känslor. En ätstörning uppstår således sällan av en slump. Detta är kanske något jag skulle kunna skriva mer ingående om lite längre fram då jag även fått in ytterligare en liknande fråga idag ❤️