ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Hållbarhet

Kategori: Allmänt, Böcker, Personligt, Återhämtning

Jag brukar säga att ingen är immun mot utmattningssyndrom eller annan stressrelaterad ohälsa. För det har jag visserligen inga vetenskapliga belägg, utan det är mer mitt sätt att poängtera att det för de allra flesta människor inte funkar att stressa non stop utan återhämtning. Att tänka "det händer inte mig" och bara fortsätta att köra på är riskabelt. Det hjälper inte ens att vara psykiater som dessutom arbetar just med patienter med utmattningssyndrom. Pia Dellsson, författare till boken Väggen - en utbränd psykiaters noteringar, hade aldrig en tanke på att hon själv kunde drabbas. Detta var dock precis vad som hände när hon hamnade i en nedåtgående stresspiral som slutade rakt in i Väggen. Boken består av korta kapitel med haiku-liknande poesi som beskriver hur sjukdomsförloppet och vägen tillbaka såg ut i Pias fall. Texterna är tilltalande och lättlästa, utformade så att även den som har svårt att fokusera kan tillgodogöra sig dem.
"Någon har bytt ut min hjärna mot en liter sirap. ... Jag säckar ihop mellan varje patient. En sjunkande ballong som desperat tar sig över det ena berget efter det andra med allt mindre marginal tills kraschen tycks allt mer oundviklig" Ur boken Väggen - en utbränd psykiaters noteringar av Pia Dellson
DSC_1244 Radio P1s Kropp och själ sände nyligen ett avsnitt med titeln: 35 och sönderstressadI programmet får vi bland annat ta del av undersköterskan Marie Litsesiös berättelse. Efter många års eskalerande stress blev Marie till slut sjukskriven för utmattningssyndrom trots att hon innan hon blev sjukmest hade tänkt på tillståndet som en "hittepå-sjukdom". Liksom Pia Dellsson (som också medverkar i programmet) så kändes det för Marie osannolikt att hon själv kunde drabbas. Marie hittade en väg tillbaka, men lever idag ett helt annat liv än tidigare. Pia och Maries berättelser är inte identiska, men de har många gemensamma nämnare och även med Emma Holmberg, som jag skrivit om tidigare. Alla tre kvinnor var otroligt engagerade och högpresterande i sina respektive arbeten samtidigt som "fritiden" ständigt var fullbokad med allt från att ta hand om familjen till att träna hårt. Krav och prestation. Dygnet runt. Under flera år. Ohållbart till slut. Från och med måndag har jag semester i fyra veckor. Det skall bli oerhört skönt med en längre ledighet och det behövs. Men. De här fyra veckorna kommer att ta slut och fyra veckor är trots allt inte så lång tid. Det går fort, och fyra veckor kan inte kompensera upp för vad som helst. Inte ens jag, återhämtnings-nörden ;-) är immun mot stressrelaterad ohälsa. Det går inte att köra hårt utan återhämtning, eller med för dålig återhämtning resten av året. Det gäller att tänka långsiktigt, att prioritera vardagsåterhämtning även när en jobbar, att inte hålla ett för högt tempo, att spara lite på sig. När jag kommer tillbaka från min semester så vill jag bli ännu bättre på att leva om jag lär. Det handlar om hållbarhet. Jag vill hålla och jag vill må bra. Det är jag värd och ni med.    

KOMMENTARER:

  • Liselotte säger:
    2015-06-26 | 10:46:14

    Tror många kan känna igen sig i det här med "de där 4 veckorna i juli, DÅ ska jag vila" (Min egen far åker oftast från en flygplats till nästa sin sista jobbfredag - efter månader av jobbresor däckar han i en solstol någonstans...)

    Själv har jag fått testa mig fram, med ett så flexibelt och "lite när som helst"-jobb: det positiva är att det nästan automatiskt blir även "lite när som helst"-pauser - med andra ord: stunder av återhämtning kontinuerligt över året. Men det är ingen självklar hållbar hållning, utan något jag fått arbeta mig fram till. Din blogg har klart bidragit positivt! :-)

    p.s. Hörde också Kropp & Själ-avsnittet. Känns fortfarande surrealistiskt hur många som drabbas - och hur många som fortfarande har "hitte-på"-inställningen... (det ska ju inte behövas att man blir sjuk innan man inser att det är högst verkligt) :-( d.s.

  • Johanna Ahlsten säger:
    2015-06-27 | 17:13:12

    Det behövs i allra högsta grad mer kunskap om stressrelaterad ohälsa, hur vi bäst kan förebygga och behandla. Samhället och vården är tyvärr rätt nollställda vad gäller exempelvis utmattningssyndrom... Detta trots att det ju är mycket mer uppmärksammat och utbrett nu.

  • Dags för återhämtning | Johanna Ahlsten säger:
    2015-09-11 | 16:27:51

    […] enkelt vad han behöver, inte vresigt, bara självklart. Min nya förebild” (utdrag ur boken Väggen – en utbränd psykiaters noteringar). Katter är sannerligen återhämtnings-experter och en ständig inspirationskälla för mig […]

  • Sakta ner i tid | Johanna Ahlsten säger:
    2015-09-21 | 08:55:40

    […] leende på läpparna), utan också en jäkla självbevarelsedrift för att inte krascha pang bom i Väggen. Det krävs att kunna prioritera, att kunna säga Nej i tid och att kunna lyssna så pass mycket […]

  • Tankar om träning vid utmattningssyndrom – Johanna Ahlsten säger:
    2016-11-14 | 16:01:55

    […] Hållbarhet […]

Kommentera inlägget här: