5 anledningar till att inte räkna kalorier (+ 5 tips på hur du slutar)
Kategori: Allmänt, Hälsa och ohälsa, Kropp, ideal och ätande
En vän ställde en fråga:
”Jag undrar om inte du hade kunnat skriva lite om kalorier? Varför man inte ska/behöver räkna och hur man slutar med det? Och om träning verkligen förbränner så mycket som man tror? Kram ❤️”
Yay! Såklart kan jag det! Det här är ju något av ett favoritämne, jag kom direkt på 5 punkter:
- Det finns egentligen INGEN vits MED att räkna kalorier - vare sig de som intas eller de som görs av med!
- Det är ganska omöjligt att veta sitt exakta dagsbehov av kalorier (eller kcal som brukar vara det som egentligen menas), det varierar på ett sätt som gör det omöjligt att äta helt ”perfekt” varje dag (hint: det behövs inte heller)
- Kroppen vet vad du behöver och det är mat - inte siffror - du ska leva av
- ”Kalorier räknas inte om du inte räknar kalorier” heter det ju. Visste du inte att det fanns något som hette kalorier så hade du klarat dig extremt bra ändå. Bäst är det att aldrig börja räkna, men om det väl har hänt; bäst att ta sig ur det snabbast möjligt.
- Att räkna kalorier är tidsödande, ångestframkallande och gör dig lätt besatt (extremt onödigt att lägga så mycket tid och energi på något så poänglöst, eller hur?)
Och här är några tips på hur du slutar räkna kalorier:
- Ta bort appar och dylikt där du registrerar dagligt intag + sluta läsa på förpackningarna i affären
- Försök även låta bli att på andra sätt exakt mäta och väga det du äter
- Koncentrera dig på regelbundet och allsidigt ätande + tugga maten du äter ordentligt...
- ...det främjar förmågan att känna hunger och mättnad. Och hunger och mättnad är vad som ska styra ditt ätande - inte ett visst antal siffror!
- Våga äta på restaurang och hemma hos vänner. Låt andra laga åt dig och öva på så vis på att äta mat som du inte vet energiinnehållet i.
Angående träning och kalorier: Nej, du behöver inte träna eller röra dig för att få äta ❤️ Många med ätstörningar (och även andra) lever dock i tron att det förhåller sig så och överskattar träningens betydelse väldigt: ”Om jag inte tränar för att bli av med den här hamburgaren så går jag upp i vikt...” Men det är verkligen inte så fysiskt aktivitet och träning skall användas, det finns inget hälsofrämjande i att träna för att göra sig ”förtjänt” av mat. Kroppen har en basal metabolism som sköter ”förbränning” av sig självt. Träna och rör dig gärna - men inte för att ”bränna kalorier”.
PS. Jag vet att det känns som att det är omöjligt att radera ut de där kaloritabellerna ur hjärnan, men vet ni; jag har glömt så mycket av den där skiten. Trodde knappt det var möjligt, men det hände till slut ❤️
Bild: Pixabay.com
anonym säger:
Ditt/dina bästa tips på att bryta tvångspromenader? Hur står man ut i ångesten och tankarna som kommer? Hur gör man för att inte äta mindre och kompensera pga att man inte rör sig lika mycket som sjukdomen vill? Vill verkligen komma ur detta men klarar inte av att bryta promenerandet...
anonym säger:
Ser framemot det!
Annika Malmstedt säger:
Jag har nog kommit ganska långt i mitt tillfrisknande, för just nu blir jag mest irriterad över att alla förpackningar i affärer har skrivet på sig hur många kalorier varje vara innehåller. Jag vet hur triggande och ångestframkallande det var när jag var som mest inne i min sjukdom med att räkna kalorier och tänka på att jag inte fick äta för mycket och jag fick inte äta det ena eller andra för att det innehöll för många kalorier och då skulle jag bli tjock. Jag inser hur triggande och ångestframkallande det måste vara för många andra som är inne i, på väg in eller på väg att tillfriskna ifrån ätstörningar. Egentligen skulle man kontakta alla mat leverantörer och berätta hur deras märkning av kalorier på förpackningar kan bidra till att fler insjuknar i ätstörningar eller att många har svårt att ta sig ur ätstörningar. Hade varit intressant att se hur leverantörerna hade sett på saken.