ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Hållbarhet

Kategori: Allmänt, Personligt, Återhämtning

Jag brukar säga att ingen är immun mot utmattningssyndrom eller annan stressrelaterad ohälsa. För det har jag visserligen inga vetenskapliga belägg, utan det är mer mitt sätt att poängtera att det för de allra flesta människor inte funkar att stressa non stop utan återhämtning. Att tänka "det händer inte mig" och bara fortsätta att köra på är riskabelt. Det hjälper inte ens att vara psykiater som dessutom arbetar just med patienter med utmattningssyndrom. Pia Dellsson, författare till boken Väggen - en utbränd psykiaters noteringar, hade aldrig en tanke på att hon själv kunde drabbas. Detta var dock precis vad som hände när hon hamnade i en nedåtgående stresspiral som slutade rakt in i Väggen. Boken består av korta kapitel med haiku-liknande poesi som beskriver hur sjukdomsförloppet och vägen tillbaka såg ut i Pias fall. Texterna är tilltalande och lättlästa, utformade så att även den som har svårt att fokusera kan tillgodogöra sig dem.
"Någon har bytt ut min hjärna mot en liter sirap. ... Jag säckar ihop mellan varje patient. En sjunkande ballong som desperat tar sig över det ena berget efter det andra med allt mindre marginal tills kraschen tycks allt mer oundviklig" Ur boken Väggen - en utbränd psykiaters noteringar av Pia Dellson
DSC_1244 Radio P1s Kropp och själ sände nyligen ett avsnitt med titeln: 35 och sönderstressadI programmet får vi bland annat ta del av undersköterskan Marie Litsesiös berättelse. Efter många års eskalerande stress blev Marie till slut sjukskriven för utmattningssyndrom trots att hon innan hon blev sjukmest hade tänkt på tillståndet som en "hittepå-sjukdom". Liksom Pia Dellsson (som också medverkar i programmet) så kändes det för Marie osannolikt att hon själv kunde drabbas. Marie hittade en väg tillbaka, men lever idag ett helt annat liv än tidigare. Pia och Maries berättelser är inte identiska, men de har många gemensamma nämnare och även med Emma Holmberg, som jag skrivit om tidigare. Alla tre kvinnor var otroligt engagerade och högpresterande i sina respektive arbeten samtidigt som "fritiden" ständigt var fullbokad med allt från att ta hand om familjen till att träna hårt. Krav och prestation. Dygnet runt. Under flera år. Ohållbart till slut. Från och med måndag har jag semester i fyra veckor. Det skall bli oerhört skönt med en längre ledighet och det behövs. Men. De här fyra veckorna kommer att ta slut och fyra veckor är trots allt inte så lång tid. Det går fort, och fyra veckor kan inte kompensera upp för vad som helst. Inte ens jag, återhämtnings-nörden ;-) är immun mot stressrelaterad ohälsa. Det går inte att köra hårt utan återhämtning, eller med för dålig återhämtning resten av året. Det gäller att tänka långsiktigt, att prioritera vardagsåterhämtning även när en jobbar, att inte hålla ett för högt tempo, att spara lite på sig. När jag kommer tillbaka från min semester så vill jag bli ännu bättre på att leva om jag lär. Det handlar om hållbarhet. Jag vill hålla och jag vill må bra. Det är jag värd och ni med.    

Nya oaser

Kategori: Allmänt, Livets goda, Personligt, Ätbart

Jag och min sambo är som bekant väldigt förtjusta i att gå på kafé och här i Stockholm har vi ett par riktiga favoritställen som vi återvänder till gång på gång. På senare tid har vi upptäckt några (för oss) nya oaser som jag tänkte dela med mig av: Lindquists Konditori, Östermalm Stort utbud av bröd och bakverk. Stilfulla lokaler och superproffsig och trevlig personal. Vi var mycket nöjda med vår prinsesstårta + take away-kaffe från Lindquists. Nästa gång sitter vi kvar på konditoriet och fikar. Toppklass! lundq

Stort utbud, fräscht och prydligt upplagt

_20150501_213053

Läcker prinsesstårta!

IMG_20150426_154158

Nya 5:2: fem praliner till dig och två till din kompis ;-) - humor gillas!

  Ektorpet, Djurgården Mycket trevligt kafé i vacker miljö på prins Eugens Waldemarsudde. Vi besökte kaféet i våras och njöt av goda smörgåsar med gott kaffe i vårsolen. Avslutningen, en underbar söt-syrlig hallonpaj med vaniljsås, var dock det bästa! Till Ektorpet återvänder vi definitivt nu i sommar. IMG_20150315_142754

Ektorpet är själva definitionen av pittoreskt

_20150502_163629

Otroligt gullig liten stuga och från fönsterluckan till vänster kan man få nygräddade våfflor!

  Weindels Konditori, Södermalm Konditori i gammaldags stil. Weindels har fått blandade recensioner på nätet, men vi gillar det skarpt! Goda smörgåsar och kaffe. Prinsesstårtan och chokladbiskvin får också godkänt, men chokladbollen var tyvärr den kakaosnålaste jag ätit (mer som havreboll, men det är ju i och för sig också gott :-P ) Stort plus för kanelbullen som är riktigt bra! Till Weindels går vi igen och igen, det är så opretentiöst och avslappnat som det kan bli. Dessutom så känns ett besök på Weindels precis som det gjorde att gå på kondis när vi var små! Hög nostalgifaktor och trygghetskänsla ;-) IMG_20150503_143657

Konditori Weindels har uteservering under de varmare månaderna

smörgåsar

Färskt och gott bröd till smörgåsarna

IMG_20150425_134511

Något blek chokladboll, men fin-fin princesstårta

biskvi

Biskvin är också trevlig!

IMG_20150606_144106-e1433600969626-768x1024

 Bäst är dock kanelbullen - missa inte!

  Winterviken, Gröndal I den gamla dynamitfabriken vid Vinterviken driver stjärnkrögaren Markus Aujalay och hans fru kafé och festvåning. Mysiga lokaler, uteservering i fin, promenadvänlig miljö och väldigt trevlig personal! Mackorna är gjorda på färskt och gott bröd, chokladbollarna är goda men alldeles för små, morotsmuffinsen och smulpajen riktigt smaskiga. Kanelbullarna får godkänt. Winterviken håller som helhet väldigt hög klass och vi har redan besökt stället så pass många gånger att vi i det närmaste räknar oss som stammisar. Nästa gång vill jag prova räkmackan och kladdkakan! winteviken

Massa folk på uteserveringen när det är sol

IMG_20150621_143412

I den stora fabrikslokalen spelas Sveriges Mästerkock in!

winterviken2

Himmelsk smulpaj

winterviken3

Stort utbud av mackor och smörrebröd

winterviken1

We love fika!

IMG_20150620_143323

Morotsmuffin med citronkräm, jättegott tyckte jag som vanligen inte är särskilt förtjust i muffins

IMG_20150621_140803

Fräscht, fint och mysigt på samma gång - vi gillar Winterviken!

PS. Tar tacksamt emot tips på trevliga fikaställen (gärna där det finns bra kanelbullar) så tveka inte att lämna en kommentar. På min semester (snart...) vill jag gärna fika varje dag :-)

Alla måste inte göra en"Iron Man"

Kategori: Allmänt, Hälsa och ohälsa, Träning och fysioterapi

Är inte intresserad av att slå något personbästa. Vill inte "se vad kroppen klarar av". Bryr mig inte om att "maxa" eller göra min träning "optimal". Vill inte tävla eller jämföra, inte ens med mig själv. Vill överhuvudtaget inte behöva prestera något alls med min träning. 
 
Det har blivit så hypat kring träning, det pratas verkligen om träning i alla sammanhang och särskilt populär har den mer extrema träningen blivit. Motion har blivit maraton och det känns nästan som att ens träning inte räknas om en inte tränar jättehårt, ställer upp i olika lopp och så vidare. För den som av olika anledningar inte kan träna hårt, inte kan springa eller lyfta tungt, så uppstår ett utanförskap som kan förta rörelseglädjen. Sedan är det heller inte alla som vill bli "frälsta" och viga hela sitt liv åt träning. Det finns väl annat som också är viktigt, roligt, givande och intressant? Jag kan själv tycka att den utbredda träningshysterin gör att ämnet träning känns rätt tjatigt. Jag orkar inte höra om den senaste pulsklockan, om antal chins hit och mil-tider dit. Jag suckar åt alla lopp och tävlingar som finns att anmäla sig till och jag tycker faktiskt att folk är rätt tråkiga när de bara pratar träning hela tiden..! 
 
Missta mig nu inte för en träningshatare, jag är tvärtom väldigt fascinerad och intresserad av träning - inte minst som behandlingsmetod. Det är ju träningen som jag använder mig mest av i mitt arbete och någon form av träning får i stort sett alla mina patienter. Det är häftigt att kunna hjälpa någon att återfå funktion eller lindra smärta med anpassad träning. Det är också givande att hjälpa någon med ett kroniskt sjukdomstillstånd att bibehålla sin förmåga genom träning. Likaså är det fint att se den som aldrig tränat eller motionerat tidigare hitta rörelseglädje. Ja, träning är fantastiskt! Alla mår bra av att röra sig, att motionera och/eller träna, men alla som tränar behöver faktiskt inte göra det på elitnivå. Och vad gäller hälsoaspekten så har den extrema träning inget med den att göra, mer är inte alltid bättre.
 
Träningen behöver inte vara allt, du behöver inte leva och andas träning för att din träning skall räknas - det är helt okej att gilla annat också. Personligen älskar jag att röra på mig och träning/motion ingår som en naturlig del i mitt liv. Men är det ALLT, eller ens mitt största intresse? Långt ifrån! Jag har inget som helst intresse av att träningen skall vara ALLT. Träning är kul, men det finns ta mig fasen roligare saker...
 
 ...sa fysioterapeuten ;-) DSC_1246-e1434635320691-1024x663

Serien Lilla Berlin av Ellen Ekman är klockren som vanligt ;-) (ur tidningen Metro 150616) Missa förresten inte Ellens Instagram: @lilla_berlin