ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Mer #heltvanligmat

Kategori: Allmänt, Mammalivet, Personligt, Ätbart

Veckans middags-planering ser ut som följer:

Måndag: Spagetti och köttfärssås, sallad med morot.
Tisdag: Jättesnabb, jättegod kycklinggryta med kokosgrädde, wokgrönsaker och sweet chili. Serveras med ris.
Onsdag: Blodpudding, bacon, lingonsylt, vitkålssallad och keso.
Torsdag: Saffransdoftande fiskgryta med nybakt bröd.
Fredag: Hämtmat (sushi, burgare, thaimat osv, helt enkelt det vi är sugna på!)
Lördag: Lousianapaj* med sallad.
Söndag: Korvstroganoff. Serveras med ris och kokta ärter.

Som vanligt är planeringen till för att vara en hjälp för oss; ekonomiskt och tidsbesparande och inte något vi följer slaviskt. Om vi känner för något annat någon dag så byter vi helt sonika dagar - eller köper hämtmat!

Vår matfilosofi går ut på att försöka äta så allsidigt som möjligt. Både sett till den enskilda måltiden (att den innehåller alla beståndsdelar) och i stort. Att hitta nya rätter är därför alltid välkommet, det blir ju så lätt samma på repeat. Tipsa gärna! ❤️

Bild: pixabay.com (redigerad)
 
 
*En smakrik retro-klassisker. Kolla bara det här urgamla klippet jag fotade från mammas receptpärm!
 
 

#heltvanligmat även denna vecka

Kategori: Allmänt, Mammalivet, Personligt, Ätbart

Efter några härliga dagar med helpension (!) på Gotland så är vi nu tillbaka i Stockholm och därmed själva obligerade att se till att det landar mat på bordet 😅 Så dagens blogginlägg blir en ny veckoplanering för våra middagar.
 
Hoppas du ser det som lite inspiration till att laga och äta #heltvanligmat ❤️
 
 
Måndag: Italiensk köttfärslimpa med tomatsås (färdig Barilla-sås på burk blir det den här gången), spagetti och broccoli.
Tisdag: Lättpanerad torskfilé, kokt potatis, remouladsås och grönsaksblandning. 
Onsdag: Halv-het kycklinggryta med bacon, wokgrönsaker och kokosgrädde, serveras med basmatiris. 
Torsdag: Ärtsoppa och smörgås. 
Fredag: Hämtmat! 🙏 (Pizza, sushi, thai, hamburgare? Det vi är sugna på just då!)
Lördag: Köttbit med klyftpotatis, bearnaisesås och sallad.
Söndag: Falukorv i ugn, makaroner (eller potatismos kanske) och sallad. 
 
Har du förresten några middagstips till oss? Det blir ju så lätt att samma rätter roterar liksom och nya rätter är alltid välkomna! 
 
 
Bild: pixabay.com (redigerad)

Kanelbulle-recensenten, del 30 och en kaneldoftande bullbetraktelse

Kategori: Allmänt, Kropp, ideal och ätande, Livets goda, Personligt, Ätbart

 
Jag älskar verkligen kanelbullar. Såväl doften som smaken ger mig en särskild känsla av trygghet och hemtrevnad – en känsla som jag är ganska säker på att jag delar med många andra inför just detta bakverk. Kärleken till den kanelsmakande vetebullen började tidigt i mitt liv, när jag som mycket liten fick vara med min mormor och baka. Koncentrerat och helhjärtat följde jag processen, från jäsning (en lååång väntan för en ung Johanna), till utbakning (roligt!), följt av en ny jäsning (tråkigt!) till gräddning (spännande!)  – för att därefter äntligen känna den unika doften av alldeles nybakta kanelbullar. Höjdpunkten var givetvis att sedan få kalasa på de ugnsvarma bullar, ackomanjerade av ett glas kall mjölk. Oslagbart.

Kärleken till kanelbullar har hållit i sig genom livet; jag är forftarande lika ”barnsligt” förtjust. Lite talande är att även när jag var som sjukast i min ätstörning och mormor kom på besök med en påse kanelbullar, så åt jag dem – som en självklarhet. Så ja, kanelbullar har en särskild plats i mitt hjärta (liksom mormor själv, förstås).

I perioder bakar jag själv, men uppskattar alltmer att låta andra baka åt mig. Jag har gjort det till ett projekt att hitta den ultimata kanelbullen – och jag är nog något av en kanelbulle-snobb: jag har ju trots allt redan smakat de bästa kanelbullarna (mormors) och att slå dem är svårt. Men om jag ska sätta upp några specifika kriterier, så är det viktigt för mig att bullen:

• Är färsk
• Har lagom med pärlsocker
• Smakar mycket kanel
• Har tillräckligt mycket inkråm/fyllning

Fast… Viktigast av allt är egentligen att kanelbullen inte står för något ont. Att inte snack om ”farligt” gluten, eller kolhydrater – eller annan valfri kost-noja – förtar den goda smaken. I mormors kök pratades inte om några näringsvärden eller makronutrienter, och vi klarade oss bra (bättre!) Inga dieter eller demoner existerade, bara alldeles färska kanelbullar som åts med vällust av både liten och stor.

Levde vi på kanelbullar? Nej givetvis inte, men kanelbullar var och är utmärkt utrymmesmat – om en gillar kanel, och bullar. Och vem gör inte det?

Dagens kanelbulle-recension blir kanelbullen från Café Söder Espresso (i Söderhallarna) som bakar själva. 5 av 5 kanelstänger får den; På alla sätt en jättebra bulle, stor och god och prisvärd (2 för 40:-, ta-med-pris) och prickade av alla punkterna på min lista här ovan.

PS. Kanske, kanske får den liiite högt betyg för att jag åt den i sällskap av en mycket god vän (puss Annis!) ❤️ Men god var den alltså även bortsett från detta, lovar! DS.