Tillbakablicks-torsdag #4
Kategori: Allmänt, Kropp, ideal och ätande, Personligt
Jag är 22 och ska börja andra året på musikal utbildningen. Tillbaka efter en sommar jag helst vill glömma...
”Jag ser att du gått upp lite i vikt”
Självhatet frodas. Jag mår sämre än sämst och känner mig inte vatten värd. Men så kommer en vändning. Min mamma ringer och säger att hon har läst en bok och att hon har tänkt så mycket på mig. Hon vill att jag ska läsa den; boken som heter Mattillåtet. Och det gör jag.
Med den här tillbakablicken vill jag påminna om några saker:
1. Att kommentera någons viktnedgång/viktuppgång/kroppsvikt blir sällan bra.
2. Vikten säger heller inte alltid så mycket om hur en mår.
3. ”Fet och misslyckad” tänkte jag om mig själv. Så galet. För det första var ”fet” det sista jag var. Och för det andra så har kroppsvikt inget som helst att göra med ens värde. Ingen vikt är bättre eller sämre ur människovärde-synpunkt! Punkt.
4. Det går att bli frisk; trots att det känns hopplöst just nu kan det komma en vändning fortare än du anar. Ta chanserna. Se möjligheterna att ta dig ur ätstörningen.
