ÅTERHÄMTNINGSBLOGGEN

Några har hört av sig och önskat mer konkreta tips på hur en hanterar den ångest som kommer när en försöker gå emot ätstörningen och jag tänkte därför ta upp lite om det ämnet idag:

Till att börja med vill jag bara påminna om att hur jävlig ångesten än må kännas så är den i sig inte farlig. Om det går att ”bara” vänta ut ångesten så är det ofta stärkande för en själv att märka att ångest går över av sig självt. Ibland kan det dock kännas som att ångesten aldrig ger sig; kanske avlöser ångestperioderna varandra väldigt tätt så att det känns som att det aldrig tar slut och kanske är du så pass nere i ätstörningen att energibrist och dylikt påverkar sinnesstämningen mer än ”normalt” - detta kan göra att ångesten upplevs som starkare.

Dig som kämpar mot en ätstörning vill jag därför påminna om sambanden mellan kroppens fysiska och psykiska funktioner; den som är i svält kommer garanterat att ha mer ångest och tvångsmässiga tankar - det är så det funkar. En del i den ångestlindring jag rekommenderar är därav ofrånkomligen att till varje pris försöka ge kroppen tillräckligt med energi. I längden är det nog den säkraste ångestbekämpningen.

Men, även om du har tagit dig ur ett rent svältbeteende så kan mycket ångest finnas kvar. Att använda sig av ångestlindrande strategier kan vara till stor hjälp, men vad som passar var och en är nog högst individuellt. Här följer några tips för när ångesten kommer, kanske kan något av dem vara till nytta för dig:

• Olika typer av avspänning. En enkel och bra variant tycker jag är progressiv avspänning. Den kan med fördel även göras i förebyggande syfte.
• Att stanna upp och fokusera på andningen. Effektivt för väldigt många. Prova exempelvis ”andningsankaret” eller att ”andas i fyrkant”.
• Värme eller kyla. Prova att ta en varm dusch (om du gillar det) eller gå ut en stund och låt vinden svalka dig. Att bryta av med något annat funkar ofta som ett sätt att stilla den värsta ångesten.
• Ringa eller träffa en vän. Ofta vill en inte ha någon social interaktion när ångesten gör sig påmind, men det kan faktiskt funka att fokusera på någon annan en stund. Måste såklart vara en bra vän som förstår dig, annars blir det bara jobbigt såklart).
• Distraktion. Jag har plöjt MÄNGDER av tv-serier genom åren (och gör det fortfarande, men bara för att jag älskar tv-serier). Böcker funkar säkert bra det med om en föredrar att läsa. Lite verklighetsflykt kan en få kosta på sig när ångesten dummar sig!

Obs. I många sammanhang rekommenderas fysisk aktivitet som ångestlindring, men av självklara skäl så kan det lätt bli väldigt fel för någon med en ätstörning. Mitt råd blir därför: Rör dig gärna enligt de rekommendationer som finns, förutsatt att din kropp inte är för underviktig och/eller i svält (kom ihåg att en kropp kan svälta oavsett vikt). Tänk dock på att personer med ätstörningar lätt hamnar i tvångsmässiga mönster vad gäller fysisk aktivitet. Därför tycker jag inte att rörelse bör vara förstahandsvalet som ångestlindrande aktivitet. Många bör snarare jobba på att hitta andra saker att ta till när ångesten kommer, detta rent av som en del i behandlingen av ätstörningen.

Obs. Det är fantastiskt gott med ett glas vin tycker jag, men att dricka som självmedicinering i ångestlindrande syfte avråder jag starkt ifrån.

Obs. En annan väldigt viktig sak att påtala när det gäller ångest är förstås att en inte ska behöva stå ut med vad som helst! Långvarig nedstämdhet/depression och tankar på att inte vilja leva längre måste alltid tas på största allvar. Sök hjälp direkt!